Let it go…

Ha modet att våga vara den du är, och tappa inte modet för att du är den du är

Det är sällan jag ger upp. Sträcker händerna uppåt och låter den andra få rätt. För självfallet är det ju jag som har rätt i min sak, något annat skulle inte gå för sig!! Och om det mot all förmodan skulle visa sig att jag har fel och det bevisligen läggs framför mina ögon ger jag mig ändå inte helt. Djupt inuti mig känner jag att jag ändå måste ha haft rätt på något vis…kanske det var något lurt här? I form av falska dokument eller nåt? Hmmm…

Idioti kanske man kan kalla det, eller ren och skär envishet utan gräns, och uppenbarligen och utan tvekan är detta ett rätt så jobbigt och icke alltför önskvärt karaktärsdrag gissar jag. Men det är så jag är. Take me as I am!

-Okej, du hade väl rätt, medger jag tveksamt och ger honom ett lite osäkert leende. Vill inte strida mer. Smyger in i hans varma famn, kramar hans armar med mina små händer och smeker lätt hans muskler. Muskler som jag själv aldrig varit i närheten av att äga. Sen glider jag snabbt ur hans grepp, fortsätter med mitt vilt funderandes hur jag ska lyckas klura ut hur jag kunde ha fel?!!

När det gäller människor jag inte känner väl kan jag gott unna dem att tro att de har fått rätt, när jag i smyg vet att det inte är så! Det finns ju åtskilliga saker som aldrig går att bevisa, och egentligen är de rätt många. Här är det ju svårt som bara den att avgöra vem som sist och slutligen har rätt. I dessa fall väljer jag att hålla tyst, man kan inte ändra andra människors världsbild bara ”sådär”. Vi väljer alla vad vi vill tro på.

Låt dem tro vad de vill, brukar jag tänka då, och i någons öron månne det låter elakt, men ibland gör vi rätt när vi väljer att inte försöka pracka på andra människor våra tankar och åsikter. Till sist och syvende är det få människor som är så pass öppna och villiga att ta emot dem. Då är det enklare att kasta upp sina fötter, luta sig bakåt och knäppa sina händer bakom nacken. Besserwissern i sin bästa position. Som långsamt och suckande skakar på sitt huvud, så tröttsamt att alltid ha rätt, va?

Nej, istället för att tänka på mig själv som en besserwisser är det nog snarare så att jag inte orkar strida, det är kämpigt om man ska leva sitt liv i ständig fajt med andra människor. Istället lämnar jag dem ifred. Låter inte deras åsikter rubba mina egna, skippar debatterna,och unnar dem deras frihet att tänka som de vill. Jag tänker som lilla Elsa i Frozen: Let it go…

Publicerad av kvinnanbakomfasaden

Positiv kvinna och trebarnsmamma, med stort intresse för människor, relationer och själva livet och dess med-och motgångar. Genuint frispråkig och rakt på sak, och ifrågasätter vår otroliga förmåga att ständigt sopa saker under mattan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

<span>%d</span> bloggare gillar detta: