Det var en gång…

Det måste finnas en häxa.  

Annars blir det ingen spännande saga, inga intriger, bråk eller uppbrott i vardagen som får en att vänta andlöst på fortsättningen. Då resulterar det i en lång saga med rätt så tråkigt innehåll som får en att undra om det överhuvudtaget kan kallas saga alls?! Jodå, det måste finnas en häxa. Vad voro hushållen utan dessa elaka varelser?  

Nu talar jag inte om häxor i ordets rätta bemärkelser, ifall du nu av någon anledning skapat bilden av en häxa med långa klor, krokig näsa och ett smutsigt förkläde. Nejdå! Jag snackar om vardagens häxor som existerar där man minst anar det… 

Ofta har hon ett rätt så alldagligt utseende, det är bara skärpan i rösten och hennes utmärkande sätt att nästan varje dag häva ur sig elakheter, ge uppläxningar och förmaningar till de övriga som bor i pepparkakshuset. 

-Ta upp kläderna efter dig, slarver!!  

-Varför ligger kalsongerna bredvid smutskorgen?! 

-Varför har ingen knytit ihop roskisen?! 

-Städa era rum eller så slänger jag alla era leksaker… 

Häxans ton är bitsk. Arg är hon också, ofta åtminstone en stund varje dag. Härskar i huset och domderar till höger och vänster. Förra veckan tog hon diverse plick och plock från bord och golv, slängde allt i en stor sopsäck och drog genom huset som en virvelvind samtidigt som hon fräste som en katt. 

-Häng upp efter dig! Vem har glömt kvar faten på bordet? Slashasar!! 

Hon suckar och stönar tidvis, muttrar små elaka ord för sig själv på toaletten, ger små gliringar till den som råkar komma förbi vid fel tillfälle, ingen slipper undan. 

Barnen får sig sina avhyvlingar och man ska inte tro att pappan i gården har det lätt han heller. Även han får sin beskärda del av häxans förbannelse. Sköter man inte sin del får man uthärda straffet.   

Straffet?  

Lyssnar man på häxan kan man tro att det innebär att man blir utan sin pepparkaka, dvs godis på lördagskvällen, vilket är något av häxans favorithot….samtidigt som häxan skäms något innerligt för detta oproportionellt löjliga hot åker det ut ur hennes mun innan hon hinner hejda sig. 

Som om detta hotet någon gång i tiderna har hjälpt ungar att hålla ordning och reda i sina rum? Som om det ens skulle ha verkställts?! Häxan ser Jesper Juul och övriga pedagoger hytta med fingrarna åt henne. Men liknande hot/mutor har hon själv hört som barn och vissa saker är inte att förringa! Man måste ju föra traditioner vidare, va? 

“-Ät upp din mat, tänk på Afrika-barnen”, var något hon själv fick höra som barn. Dock har denna häxa aldrig anammat detta uttalande åt sina barn, troligtvis eftersom ingen normal unge idag vet vem Afrika-barnen är eftersom de inte är hetstoff längre. Dagens ungar är mer up-to-date vad det gäller corona framom fattigdomen i u-länderna. Afrika-barnen är bortglömda tyvärr, därav är detta hot helt verkningslöst…det VET häxan. 

Detta var inte vad hon bad om!! Hon räckte aldrig upp handen när regissören till denna teater frågade vem som ville agera häxa i denna Hans-och Greta filmatisering!! Ändå finner hon sig där. Axlar sin roll galant, till och med hennes röst verkar vara född till detta liv på scenen. Tidvis gnällig, tidvis sur och knarrig. PERFEKT! 

Hon är bara så innerligt trött på att alltid vara tvungen att spela den elaka häxan!  

Men…vad vore en saga utan en häxa? Hur skulle då pepparkakshuset se ut? Ifall de övriga inneboende skulle ta hand om det, och inte ha någon häxa som ständigt vakar över deras minsta steg, påminner dem om deras slarv och ser till så att de gör sina läxor, borstar sina tänder och kommer ihåg sina tider?!! 

Då skulle kanske det inte vara mycket kvar av huset? Troligtvis skulle pepparkakorna vid det här laget vara uppätna. Glasyren skulle ha mist sin lyster, stora bitar av huset vore bortgnagda och jag skulle inte våga kika in genom fönstret ens! Nejdå, det måste finnas en häxa. Annars blir det ingen saga. 

Publicerad av kvinnanbakomfasaden

Positiv kvinna och trebarnsmamma, med stort intresse för människor, relationer och själva livet och dess med-och motgångar. Genuint frispråkig och rakt på sak, och ifrågasätter vår otroliga förmåga att ständigt sopa saker under mattan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: